Varma - Årsredovisning 2012

Riskhantering

Riskhantering som en del av den interna kontrollen

Intern kontroll är en process med vilken man vill försäkra sig om att

  1. fastställda mål och syften uppnås
  2. resurserna används på ett ekonomiskt och effektivt sätt
  3. riskerna i anslutning till verksamheten är under tillräcklig kontroll
  4. företagsledningen har tillgång till tillförlitlig och korrekt ekonomisk och annan information
  5. lagar, föreskrifter och anvisningar följs samt att
  6. administrativa beslut, interna planer, regler och tillvägagångssätt följs.

Med riskhantering, som utgör en del av den interna kontrollen, avses att identifiera, bedöma, begränsa och övervaka risker som orsakas av och har ett väsentligt samband med affärsverksamheten. Genom den interna kontrollen strävar bolagets ledning efter att säkerställa en effektiv, ekonomiskt lönsam och tillförlitlig verksamhet.

Varma leds med yrkeskunskap enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. För sina centrala funktioner har bolaget skriftligt definierade koncept samt kvantitativa och kvalitativa mål. Varmas riskhantering organiseras med beaktande av styrelsens beslut om den interna kontrollens innehåll och organisering, genomförandet av dess delområden och principer samt de gemensamma riktlinjerna för den interna kontrollen inom koncernen.

Styrelsen har en arbetsordning med definitioner av styrelsens viktigaste uppgifter och verksamhetsprinciper. Som ett led i bolagets interna kontroll behandlar styrelsen bl.a. bolagets risker, ekonomiska rapportering, strategi, riktlinjerna för utvecklandet av organisationen och ledningen, budgeterna, placeringsverksamheten, pensionsförsäkringsverksamheten, verksamhetsplanerna och olika utvecklingsprojekt.

Organiseringen av riskhanteringen samt ansvar, övervakning och rapportering

Styrelsen godkänner årligen en riskhanteringsplan och beredskapsplan som omfattar verksamheten i dess helhet, samt bedömer huruvida den interna kontrollen är ändamålsenligt ordnad i bolaget. Styrelsens revisionsutskott övervakar den ekonomiska och övriga rapporteringen samt den interna kontrollens tillstånd bl.a. genom att följa upp hur det interna och externa revisionsarbetet framskrider samt genom att gå igenom olika övervakningsrapporter. Verkställande direktören övervakar bolagets risker med iakttagande av principerna i den av styrelsen fastställda riskhanterings-, placerings- och beredskapsplanen.

Ledningsgruppen följer bolagets interna kontroll och riskhantering samt upprätthåller och utvecklar principerna för riskhantering och beredskapsplanering.

Styrelsen får en gång per kvartal en risköversikt. Bolagets revisor och direktören för intern revision deltar i revisionsutskottets möten.

Cheferna svarar inom sitt respektive ansvarsområde för organiseringen av den interna kontrollen, riskhanteringen, den juridiska compliance-verksamheten samt god förvaltning, varvid den interna kontrollen utgör en del av den normala verksamheten. De planer och principer som godkänts av styrelsen kompletteras av mer detaljerade avdelningsspecifika planer och anvisningar. Varje funktion är ansvarig för att fastställa gränserna för risktagningen och vilka mätare som ska tillämpas samt att övervaka dessa. Varje funktion svarar för genomförandet av verksamhetsplanen och budgetutfallet, verksamhetens effektivitet, övervakningen av utlokaliserade funktioner samt beredskapen i störningssituationer. IT-avdelningen är sakkunnig i fråga om utvecklingen och underhållet av systemen på affärsfunktionens ansvar, projekthanteringen, infrastrukturen samt riskhanteringen. Alla mål, ansvar och metoder för administrationen av datasäkerheten har fastställts i en av IT-ledningsgruppen godkänd dataskyddspolicy. IT-avdelningen har en egen återhämtningsplan i anslutning till datatekniska störningar.

Den funktion som bereder och verkställer placeringsbesluten (placeringsfunktionen) och den funktion som svarar för övervakningen och rapporteringen (ekonomiförvaltningen och aktuariefunktionen) är separerade från varandra. Placeringsfunktionens beslutsbefogenheter och placeringarnas olika maximigränser anges som separata riskgränser i placeringsplanen. Riskövervakningen, som är oavhängig av placeringsverksamheten, står för en placeringsriskövervakning av limittyp i enlighet med de gränser som fastställts av styrelsen inklusive finansierings- och riskteoretisk bedömning av placeringsriskerna samt resultatrapportering. Ekonomiförvaltningen deltar i genomgången av ändringar i placeringsplanen och processen för ibruktagning av nya placeringsprodukter och kontrollerar huvudsakligen genom stickprov solvensklassificeringen och prissättningen av instrument.

Ekonomidirektören ansvarar för den oavhängiga uppföljningen av placeringspositioner och placeringsrisker. Ekonomiförvaltningen rapporterar månatligen sina iakttagelser i anslutning till placeringsriskhanteringen till styrelsen.

Större observerade problem rapporteras vid behov omedelbart till ledningen, Compliance officern och styrelsen.

I en månatlig uppföljningsrapport, som sammanställs av chefen för placeringsriskhanteringen vid aktuariefunktionen, redogörs för placeringsriskerna och hur dessa påverkar Varmas risktolerans om de realiseras. Aktuariefunktionen ger styrelsen utredningar om Varmas risknivå i förhållande till arbetspensionssystemets risknivå.

Ansvaret för förvaltningen av placeringsbeståndet och organiseringen av den operativa riskhanteringen ligger hos placeringsledningen. Placeringsfunktionens riskhanteringsfunktion övervakar och rapporterar dagligen om hur placeringsportföljens position utvecklas i förhållande till de riskgränser som fastställts i placeringsplanen och i relation till grundallokeringen. Iakttagandet av beslutsbefogenheterna och allokeringen samt placeringsuppdragen uppföljs dagligen inom placeringsfunktionen.

Ekonomiförvaltningen samordnar identifieringen och hanteringen av avdelningarnas operativa risker och gör en sammanfattning av de riskkartläggningar som utarbetas vid avdelningarna. Ekonomidirektören ansvarar för övervakningen av operativa risker.

Compliance officern rapporterar till styrelsen om iakttagandet av Varmas insiderregler. För att kontrollera riskerna för oegentligheter betonas vikten av att konstant iaktta de etiska verksamhetsprinciperna, och olika kontroller tillämpas som skydd mot dessa risker. Respektive avdelning ansvarar för hanteringen av risker för oegentligheter. Varma har separata interna regler för förhindrande av penningtvätt och terrorism.

Varma iakttar i tillämpliga delar den finska koden för bolagsstyrning.

Mål och allmänna principer för riskhanteringen

Syftet med riskhanteringen är att trygga pensionstagarnas och försäkringstagarnas rättigheter. Riskerna i anslutning till bolagets verksamhet identifieras, bedöms, begränsas och övervakas på lång sikt. Med riskhanteringen säkerställer man att riskerna, i händelse av att de realiseras, inte medför väsentliga ekonomiska förluster eller äventyrar bolagets kundservice eller övriga serviceverksamhet, verksamhetens kontinuitet, uppfyllandet av verksamhetsmålen eller det allmänna förtroendet för bolaget. I bolaget och med de instanser som bolaget samarbetar tillämpas effektiva och funktionssäkra processer.

Vid hanteringen av riskerna betonas bland annat omsorgsfull beredning av beslut, anlitande av experter, försäkring av risker, befattningsbeskrivningar och acceptansrutiner, spridning av funktioner och uppdrag, fysiska kontroller, datasäkerhet och kontroller, utbildning av personalen, planeringsprocesser, olika reservsystem, förmedling av nödvändig information samt begränsning av konfidentiell information till personer som behöver sådan information. I och med att uppdrag, beslut och ansvar är fördelade på olika personer får ingen ensam sköta åtgärder genom hela handläggningskedjan, varvid farliga arbetskombinationer har avskilts från varandra. För transaktionerna har fastställts oavhängiga övervaknings- och acceptansmekanismer.  Medarbetarna får inte delta i beredning eller beslutsfattande som gäller dem själva och den närmaste kretsen.

Vid fastställandet av villkoren för utlokalisering beaktas Varmas ansvar över utlokaliserade funktioner när det gäller till exempel iakttagande av regler, affärsverksamhetens kontinuitet samt störningsfrihet och beredskapsplanering. Den funktion som ansvarar för de utlokaliserade uppgifterna ska beakta vikten av klara avtal och processer, övervakningen av den utlokaliserade verksamheten och de risker som utlokaliseringen medför.

Varma iakttar principerna om god försäkringssed. Försäkringstagarna behandlas lika. Affärstransaktionerna med försäkringstagarna genomförs på marknadsvillkor. Särskild uppmärksamhet fästs vid affärstransaktioner som gäller finansiering av försäkringstagarens verksamhet, fastighetsaffärer och andra affärer samt hyreskontrakt.

Affärsverksamhetsrisker

Varmas affärsverksamhetsrisker inkluderar:

  • risker som hänför sig till arbetspensionssystemet
  • placeringsrisker
  • försäkringsrisker
  • risker i anslutning till kundkretsens utveckling
  • operativa risker.

Bolagets huvudsakliga funktioner utgörs av dess pensionstjänster, försäkringstjänster, kundtjänster och placeringsfunktion med tillhörande stödfunktioner. De väsentliga riskerna hänför sig till placeringsverksamheten, informationsbehandlingen, pensionssystemets nätverksbaserade verksamhetsmodell, möjligheten att anpassa styrningssystemet och verksamhetsmodellerna efter snabba förändringar i det ekonomiska läget samt en effektiv tillämpning av ändringar i lagstiftningen.

Andra betydande risker är kostnadsrisker som beror på arbetspensionssystemets struktur, risker som är förknippade med projekt-, teknikvals- och ibruktagningsfasen av nya projekt, avtals- och motpartsrisker samt risker kring partnernätverkets funktion och ekonomiska framgång.

Ur verksamhetssynvinkel är det avgörande att pensions- och försäkringsärenden sköts i rätt tid och korrekt.

De mest betydande riskerna ekonomiskt sett är placeringsriskerna och riskerna i anslutning till solvensen.

Andra relevanta risker hänför sig till ledningsinformationen och bolagets anseende, funktionsbrister och/eller användningsfel i anslutning till datasystemen, felaktig hantering av uppgifter, felaktig tolkning av författningar, felaktig hantering av placeringar, bolagets fysiska verksamhetsmiljö, effektiviteten inom resursanvändningen samt störningar i det europeiska betalningssystemet.

Inom pensionssystemet finns också risker i anslutning till systemets struktur och funktion samt samhällsekonomins utveckling. Dessa behandlas närmare i punkten Övriga risker.

Varma har ett enda kontor, ett enda verksamhetsområde (Finland), en enkel koncernstruktur, lagreglerade produkter, en liten personal i förhållande till omsättningen samt ett litet antal transaktioner i förhållande till placeringsvolymen. Hos Varma analyseras riskerna enligt både nedifrån uppåt- och uppifrån nedåt-principen för att garantera att bolagets risker blir beaktade till fullo ur olika aspekter.

Försäkringsrisker

Riskerna inom pensionsförsäkringsverksamheten hänför sig till

  • hanteringen av den komplicerade datasystemshelhet som upprätthåller serviceproduktionen
  • funktionssäkerheten hos de centraliserade registren inom branschen och utlokaliserade tjänster samt
  • eventuella fel i pensionshandläggningen, utbetalningen av pensioner eller beräkningen eller debiteringen av försäkringsavgifter.

I och med att allt fler tjänster erbjuds över nätet försvåras serviceproduktionen av funktionsstörningar i såväl den interna som den samhälleliga infrastrukturen.

Arbetspensionssystemet är för ArPL:s del delvis fonderande. Av de årligen utbetalade pensionerna utgörs i medeltal cirka en femtedel av fonderade medel och resten av en utjämningsdel, som finansieras med de försäkringsavgifter som flyter in varje år. För de fonderade delarna av pensionen ansvarar de enskilda pensionsanstalterna och för utjämningsdelarna ansvarar pensionsanstalterna solidariskt.

Som buffert för den försäkringsrörelse för vilken pensionsanstalterna ansvarar solidariskt fungerar utjämningsavsättningen som ingår i ansvarsskulden. Utjämningsavsättningen inom hela arbetspensionssystemet uppskattas till sin storlek motsvara nästan ett års utgifter för utjämningsavsättningen. Utjämningssystemet eliminerar de inverkningar som är en följd av att de olika pensionsanstalternas aktiva bestånd utvecklas olika. Detta innebär att finansieringen av pensionernas utjämningsdelar inte medför risker för den enskilda pensionsanstalten.

Grundpensionerna enligt FöPL finansieras i sin helhet enligt fördelningssystemet med de försäkringsavgifter som inflyter varje år samt statens andel. Finansieringen av dessa pensioner innebär således ingen risk för den enskilda pensionsanstalten.

Arbetspensionsskyddets nivå är förmånsbaserad och således inte direkt beroende av de fonderade pensionsmedlens avkastning. Arbetspensionsförmånerna för de försäkrade och pensionstagarna är tryggade genom ett lagstadgat solidariskt konkursansvar som omfattar alla arbetspensionsanstalter. Arbetsgivarna och arbetstagarna ansvarar solidariskt för kostnaderna för pensionsskyddet. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer varje år för arbetspensionsbolagen gemensamma beräkningsgrunder för beräkning av försäkringsavgiften och ansvarsskulden. I beräkningsgrunderna ingår bland annat de försäkringsmatematiska antaganden som används vid beräkning av ansvarsskulden, såsom dödlighetsintensiteten och invalidiseringsfrekvensen. Enligt ArPL ska beräkningsgrunderna dimensioneras på ett tryggande sätt, och om grunderna för ansvarsskulden hos alla arbetspensionsanstalter visar sig otillräckliga kan ett utjämningssystem användas för komplettering av ansvarsskulden.

Riskerna i samband med Varmas försäkringsrörelse hänger samman med att de insamlade försäkringsavgifterna och ansvarsskulden för dem ska vara tillräckliga i förhållande till de pensioner som bolaget ansvarar för. Eftersom de gemensamma beräkningsgrunderna kan ändras varje år och utjämningssystemet fungerar som en buffert mot de försäkringsrisker som gäller alla arbetspensionsanstalter, blir den enskilda pensionsanstaltens risk till denna del att man avviker från pensionssystemets medeltal.

Man bereder sig på fluktuationer i försäkringsrörelsens årliga resultat genom ett utjämningsbelopp, som har en riskteoretiskt beräknad undre och övre gräns. Varmas utjämningsbelopp enligt ArPL var i slutet av 2011 cirka 1 071 miljoner euro, vilket är cirka 6,1 procent av de försäkrades lönesumma. I ArPL-försäkringsavgiften var motsvarande riskkomponenters andel år 2012 cirka 4,0 procent av lönesumman.

I fråga om försäkringsrörelsen hänför sig den största fluktuationen till invalidpensionerna. Med avseende på invalidpensioner och arbetslöshetspensioner motsvarar Varmas utjämningsbelopp den fonderade pensionsutgiften för över tre år.

Ansvarsskulden beräknas på individ- och försäkringsnivå i en årsavräkning som görs på våren efter redovisningsåret, sedan arbetsgivarna skickat in förvärvsuppgifterna. Pensionsskyddscentralen gör den årliga utredningen av fördelningssystemet först på hösten efter årsredovisningsåret, då även de övriga andelarna av ansvarsskulden kan beräknas. I bokslutet uträknas ansvarsskulden enligt överslagsformler.

Ansvarsskuldens struktur enligt Varmas årsavräkning var 31.12.2011 följande:

mn €%
ArPL-basförsäkring
Premieansvar
Ansvar för framtida ålderspensioner14 11048,6
Ansvar för framtida invalidpensioner4061,4
Ofördelat tilläggsförsäkringsansvar1 5565,4
Fördelat tillförsäkringsansvar740,3
Aktieavkastningsbundet tilläggsförsäkringsansvar-181-0,6
Premieansvar sammanlagt15 96455,0
Ersättningsansvar
Ansvar för löpande ålderspensioner6 88923,7
Ansvar för löpande invalidpensioner1 5825,5
Ansvar för löpande arbetslöshetspensioner150,1
Utjämningsavsättning2 90310,0
Utjämningsansvar1 0713,7
Ersättningsansvar sammanlagt12 45942,9
ArPL-basförsäkring sammanlagt28 42498,0
Tilläggspensionsförsäkring enligt APL sammanlagt5722,0
FöPL-basförsäkring sammanlagt180,1
Tilläggspensionsförsäkring enligt FöPL sammanlagt30,0
Ansvarsskuld sammanlagt29 017100,0
% av
löne-
mn €summan
ArPL-utjämningsansvar 31.12.2011
Ålderpensionsrörelse370,2
Invalidpensionsrörelse8064,6
Arbetslöshetspensionsrörelse480,3
Avgitsförluströrelse1801,0
Sammanlagt1 0716,1
Nedre gräns för utjämningsansvaret262
Övre gräns för utjämningsansvaret1 321

Varken åldersstrukturen för de hos Varma försäkrade arbetstagarna eller strukturen i arbetsgivarnas storleks- eller branschfördelning avviker signifikant från genomsnittet för arbetspensionsanstalterna, och bolagets utjämningsbelopp ligger något över medeltalet. Varma är därmed inte utsatt för någon risk på grund av avvikande försäkringsbestånd.

Vid riskhanteringen av försäkringsrörelsen används försäkringstekniska analyser. För hanteringen av försäkringsrörelsens risker används försäkringstekniska analyser, bland annat riskmåttanalys (dödlighetsintensitet, invaliditetsintensitet), boksluts- och rörelseresultatanalyser (försäkringsteknik, ansvarsfördelning) samt bland annat statistikföring av avgiftsförlusten och invalidpensionsutgiften. När bokslutet upprättas kan särskilt uppskattningen av de försäkrades lönesumma avvika från den slutliga uppgiften. Detta återverkar på bolagets premieinkomst och på ansvarsskuldens storlek, men bolagets resultat påverkas knappast alls.

Inför de risker som ingår i ansvarsskuldens täckning, dvs. främst placeringsriskerna, beredde man sig fram till 31.12.2012 genom ett verksamhetskapital, vars belopp följdes upp i förhållande till ansvarsskulden och de gränser som räknats fram på basis av placeringsfördelningen. Verksamhetskapitalet var alltså ett sätt att bereda sig på sådana år då avkastningen på de medel som utgör täckning för ansvarsskulden understiger den ränta som gottskrivs ansvarsskulden.

Bestämmelserna om placeringsverksamheten och solvensen ändrades temporärt i slutet av 2008. Giltigheten av denna lag förlängdes till 31.12.2012. Fram tills dess användes således de så kallade EMU-buffertarna, som ingår i utjämningsavsättningen, tillfälligt för att stödja verksamhetskapitalet, och dessutom tillämpades ett lägre krav på verksamhetskapitalets minimibelopp.

I början av 2013 sammanslogs det tidigare verksamhetskapitalet och utjämningsbeloppet till ett så kallat solvenskapital. Med hjälp av denna nya buffert bärs både placerings- och försäkringsriskerna. Samtidigt preciserades beräkningen av solvensgränsen så att man i fortsättningen beaktar också försäkringsrisken i denna beräkning. Varmas solvenskapital var vid årsskiftet lika stort som verksamhetskapitalet enligt den temporära lagen. I och med dessa ändringar steg solvensgränsen med cirka 0,7 procentenheter.

En del av räntan som gottskrivs ansvarsskulden fastställs på basis av pensionsanstalternas utfallna aktieavkastning i efterskott. Risken i anslutning till denna andel, som motsvarar 10 procent av ansvarsskulden, bärs på arbetspensionssystemets nivå genom ett till aktieavkastningen bundet tilläggsförsäkringsansvar, som kan variera mellan -10 procent och +5 procent av ansvarsskulden. Den enskilda pensionsanstalten bär fortfarande risken med sitt verksamhetskapital till den del dess aktieavkastning avviker från genomsnittet. Vid beräkningen av denna genomsnittliga aktieavkastning begränsas de största pensionsanstalternas viktandel till 15 procent.

I tabellen nedan anges hur placeringarna och vissa andra poster indelades i solvenskategorier vid årets slut.

mn €%-andel
Penningmarknadsinstrument1 7475,0
Obligationer, skuldförbindelser12 87736,5
Fastigheter5 81716,5
Aktier12 86736,5
Diverse placeringar1 9405,5
35 249100,0

Placeringsrisker

Med marknadsrisk avses fluktuationer i placeringsobjektens värde. Den största marknadsrisken är aktiernas marknadsrisk. Andra marknadsrisker är ränterisken, valutarisken och risken för förändringar i fastighetsvärdet. Ränterisken kan realiseras som en prisrisk, en återbetalning av kapital i förtid kan realiseras som en omplaceringsrisk.

Med inflationsrisk avses en nedgång i egendomens realvärde eller realavkastning.

Med kreditrisk avses den risk för förluster som hör samman med motpartens oförmåga att svara för sina förbindelser.

Med likviditetsrisk avses att kassaflödet inte motsvarar förväntningarna. En risk utgör också de placeringar som inte alls eller endast med betydande förlust kan omvandlas till pengar. Vid likviditetshanteringen ska även åtaganden beaktas. Likviditetsstörningar i banksystemet återspeglas även i Varmas likviditet.

Med modellrisk avses riskerna i samband med riskmätningarna. Vid mätningarna måste man i samband med kalkyleringsmetoderna samt kalkylmaterialet göra antaganden och förenklingar, och dessa kan avvika från verkligheten. Värderingen av placeringarna kan också vara förknippad med risker, och placeringarnas värden är delvis tillgängliga med en viss fördröjning.

Hanteringen av placeringsrisker regleras bland annat av beräkningsgrunderna samt reglerna om täckning och solvens. Riskhanteringen inom placeringsverksamheten går ut på att fastställa en godtagbar risknivå för olika placeringsslag inom de ramar som styrelsen ställt upp och att kontinuerligt mäta riskerna enligt valda metoder (olika mätare som används inom riskhanteringen, marknadsinformation och marknadsanalyser, dataprogram), jämföra riskerna med den godtagbara nivån och rapportera om dessa. Till riskhanteringen hör också att placeringsportföljen anpassas för att upprätthålla rätt förhållande mellan risker och avkastning. Ansvarsskuldens natur och dess avkastningskrav beaktas i planeringen av placeringarnas varaktighet och likviditet.

I den av styrelsen fastställda placeringsplanen bestäms bland annat följande:

  • allmänna betryggande målsättningar för placeringar
  • allmänna principer för placeringsverksamhetens inriktning
  • målen för placeringarnas avkastning, spridning och likviditet
  • grunderna för användningen av derivatavtal samt
  • principerna för valutarörelsen.

Styrelsen tar minst en gång om året ställning till bolagets omvärld och utvecklingsutsikter, riskerna i samband med bolagets placeringar i fråga om värdeförändring, förväntad avkastning, trygghet och valutarörelse samt till bolagets risktolerans när det gäller placeringar på kort och lång sikt. Styrelsen ger samtidigt en bedömning av solvensställningens utveckling.

Placeringsportföljens grundallokering, som anges i den av styrelsen fastställda placeringsplanen, bestämmer grundnivån för totalrisken i placeringsportföljen. Portföljen kan avvika från grundallokeringen i placeringsplanen inom ramen för separat fastställda allokeringsgränser.

Ambitionen är att maximera placeringarnas förväntade avkastning på vald totalrisknivå, så att placeringarna ger största möjliga avkastning i den mån risktoleransen det medger. För de olika tillgångskategorierna och -slagen har man ställt upp aktivriskmål inom vilka man genom aktiv placeringsverksamhet eftersträvar en bättre avkastning än marknadsindexet. De marknadsrisker som fallit ut, aktivriskerna samt intäkterna av den aktiva placeringsverksamheten följs upp och rapporteras regelbundet inom placeringsfunktionen.

Placeringsbeståndets struktur enligt tillgångsklass samt de olika tillgångsklassernas avkastning för 2012 presenteras i noterna.

De noterade aktieplaceringarna fördelade sig regionalt enligt följande:

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201231.12.2011
mn €%mn €%
Amerikanska aktier1 26514,81 09615,9
Europeiska aktier1 88122,01 09515,9
Aktier från övriga områden1 15713,586612,6
Finländska aktier4 26449,83 82755,6
Noterade aktier8 567100,06 883100,0

De direkta fastighetsplaceringarna fördelade sig efter användningssyfte enligt följande:

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201231.12.2011
mn €%mn €%
Bostäder68517,355313,9
Affärslokaler97624,61 02125,7
Övriga lokaler44211,241710,5
Industri och lager52813,359114,9
Kontor1 33033,61 39335,0
Direkta fastighetsplaceringar3 961100,03 975100,0

Lokalbeståndets vakansgrad var 6,2 (5,4) procent.

Obligationerna fördelade sig efter kreditklassificering enligt följande:

 

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201231.12.2011
mn €%mn €%
AAA3 86041,15 84966,5
AA7848,31631,9
A2 20923,58329,5
BBB eller sämre1 27213,51 18613,5
Ingen klassifiering1 48115,87989,1
Övriga poster-206-2,2-37-0,4
9 400100,08 790100,0

Lånebeståndet indelat enligt säkerheter anges i noterna under punkten Lånefordringar.

Vidare beaktas samhällsansvarsprinciperna i allokeringen av placeringarna samt ägarstyrningsprinciperna, där bland annat gedigen förvaltning och verksamhetens transparens är viktiga kriterier vid valet av inhemska och utländska företag som placeringsobjekt.

Marknadsrisken i samband med placeringarna, främst aktierna, utgör den största risken för resultatet och solvensen. VaR-talet (Value-At-Risk), som mäter totalrisken i Varmas placeringar, uppgick i slutet av 2012 till 1 076 (1 551) miljoner euro. Talet anger största möjliga nedgång i placeringsbeståndets marknadsvärde vid normala marknadsförhållanden under en månad med 97,5 procents sannolikhet.

Placeringarnas totalrisk anpassas till bolagets risktolerans så att bolagets solvensställning inte äventyras. Maximirisknivån dimensioneras så att verksamhetskapitalet efter en värdeminskning på 25 procent i de noterade aktieplaceringarna och en del av hedgefondsplaceringarna ligger på en nivå som överstiger minimibeloppet av verksamhetskapitalet (= 2/3 av solvensgränsen, under den temporära lagens giltighetstid dock två procent av ansvarsskulden) med minst ett belopp som motsvarar VaR-talet, dock alltid minst på solvensgränsen. Därtill beaktas även de begränsningar som gäller för olika placeringsslag vid beräkningen av täckningen av ansvarsskulden.

Placeringarnas olika maximigränser anges som separata riskgränser i placeringsplanen. Spridningen av placeringsportföljen bygger på en allokering som beaktar tillgångskategoriernas avkastningskorrelationer.

Placeringsriskerna minskas och elimineras bland annat genom att

  • sprida placeringarna på olika tillgångsslag och objekt
  • analysera placeringsbeståndet och -objekten
  • undvika riskkoncentrationer
  • begränsa andelen onoterade värdepapper
  • tillämpa betryggande säkerheter
  • tillämpa försiktig värderingspraxis
  • samordna tillgångar och ansvar
  • utnyttja derivat
  • tillämpa tillräckliga och rättidiga övervaknings- och uppföljningssystem samt
  • minimera motpartsriskerna.

Placeringsfunktionen följer upp de riskgränser och beslutsbefogenheter som anges i placeringsplanen både före och efter uppdragen. Dessutom följs bland annat placeringarnas duration, klassificering och likviditet. För fastigheternas del beaktas bland annat tekniska och lägesrelaterade risker.

Nya placeringsinstrument som till sin avkastnings- och riskprofil avviker väsentligt från de instrument som för närvarande ingår i bolagets portfölj behandlas i placeringskommittén och presenteras också för styrelsen innan de tas i bruk. Den realiserade risken i anslutning till placeringsinstrument som i fråga om avkastnings- och riskprofil avviker från sedvanliga placeringsinstrument analyseras regelbundet, och på basis av dessa analyser bestäms för placeringsinstrumenten en solvensklassificering enligt den verkliga risken.

Tabellen nedan visar hur intäkterna i bokslutet och solvenssiffrorna skulle förändras om aktiekurserna och fastighetsvärdena sjönk och räntenivån steg:

Inverkan
InverkanRäntenivåInverkan
VärdeAktiekurser+1 %Fastigheternas
31.12.2012-30 %proc.enhetvärde -10 %
Verksamhetskapital7 716 mn €4 981 mn €7 321 mn €7 270 mn €
% av ansvarsskulden28,0 %18,5 %26,6 %26,4 %
i förhållande till solvensgränsen2,4 ggr1,8 ggr2,2 ggr2,2 ggr
Avkastning på placeringarna, %7,7 %-2,6 %6,5 %6,3 %

Centralt i täcknings- och solvensreglerna är kravet på spridning av placeringarna. När solvensgränsen beräknas och de tillgångar som täcker ansvarsskulden förtecknas ska placeringarna klassificeras i solvenskategorier.  Reglerna förutsätter också att derivatfullmakterna i euro och den tillåtna maximiförlusten definieras samt att derivatavtalen klassificeras i avtal som minskar risken och andra avtal än sådana som minskar risken. Varmas största enskilda företagsriskposition är aktieinnehavet i Sampo Abp med ett marknadsvärde på 1 194 miljoner euro.

Styrelsen beslutar om grunderna för användningen av derivatavtal och grunderna för placeringarnas solvensklassificering. Den ansvariga direktören för placeringsfunktionen ger förslag och verkställande direktören fattar beslut om riskklassificeringen av placeringar och den oavhängiga placeringsriskhanteringsfunktionen ger ett utlåtande om förslagen. Solvensklassificeringen ses över regelbundet. För styrelsen sammanställs en oavhängig uppföljningsrapport om iakttagandet av klassificeringsgrunderna, användningen av derivatavtal och dess inverkan på solvensgränsen.

Operativa risker

Med operativa risker avses

  • risken för förluster på grund av fel i verksamheten, som föranletts av antingen bolagets interna processer eller överraskande yttre händelser,
  • risker för verksamhetens kontinuitet eller
  • risker för minskat förtroende för bolaget.

Denna typ av risker hänför sig i allmänhet till processer och förfaringssätt, datasystem, oegentligheter, skador på egendom och personalens kompetens.

Bolaget strävar efter att verka så att det i övervakningssystemen inte ska finnas brister som möjliggör oavsiktliga eller avsiktliga fel eller missbruk i samband med bland annat försäkrings- eller ersättningshandläggning, placeringsverksamhet, rapportering, betalningstransaktioner, registeruppgifter, databehandling, arbetsfördelningar, samarbetspartner eller dokumentation.

De operativa riskerna kartläggs regelbundet. Betydelsen av de identifierade riskernas verkningar och sannolikheten för deras realisering bedöms separat för varje risk, och riskerna anknyts till de strategiska målen och processerna. De identifierade riskerna utformas till en riskkarta, där riskerna efter övervägande indelas i klasser beroende på hur allvarligt ett utfall hotar möjligheterna att uppnå Varmas framgångsfaktorer och de mål som styrelsen fastställt. Den övergripande analysen av riskernas effekter och fastställandet av åtgärder sker i enlighet med Varmas normala planerings- och beslutssystem. För de funktioner som är utsatta för betydande risker utarbetas enligt linjeledningens prövning en kontinuitetsplan.

Övriga risker

Den ekonomiska utvecklingen kommer under de närmaste åren att präglas av den rådande eurokrisen, de offentliga ekonomiernas skuldsättning och den avmattade tillväxten i den totala globala efterfrågan. Finlands ekonomi står inför flera strukturella utmaningar. De offentliga utgifterna ökar kraftigt, utbudet på arbetskraft försvagas i takt med att befolkningen blir allt äldre, och dessutom minskar industriverksamheten i vårt land.

I takt med de växande strukturella utmaningarna i Finlands ekonomi ökar också risken för att finansieringsbalansen i arbetspensionssystemet försvagas på lång och medellång sikt, i synnerhet om resultaten av 2017 års pensionsreform inte uppfyller målen för ett ekonomiskt och socialt hållbart pensionssystem. Den rådande ekonomiska krisen medför dessutom en risk för att arbetspensionsbranschen måste regleras på ett sätt som leder till ökade kostnader.

I hanteringen av dessa risker samarbetar Varma med sina intressegrupper och andra aktörer i branschen och utvecklar sina processer för att ha beredskap att i sin egen verksamhet i tid reagera på eventuella förändringar i arbetspensionssystemet.

Beredskap inför störningar och exceptionella förhållanden

Centrala hotbilder i anslutning till utbetalningen och finansieringen av pensionerna och därtill hörande exceptionella situationer är bland annat allvarliga störningar i den infrastruktur som krävs för ett nätverksbaserat verksamhetssätt, befolkningens hälsa och utkomstskydd eller samhällets ekonomiska funktionsförmåga. Eftersom pensionsskyddet handhas av många olika aktörer bygger arbetspensionssystemet i hög grad på samarbete, vilket medför större ömsesidigt beroende och ökad sårbarhet. Internationaliseringen av IT- och banktjänsterna är en utmaning för beredskapsarbetet.

Syftet med beredskapsarbetet är att trygga de kritiska funktionerna under exceptionella förhållanden och vid allvarliga störningar i normala förhållanden. Varma har som mål att även under exceptionella förhållanden eller vid hot om sådana uppfylla sina lag- och avtalsenliga skyldigheter så fullständigt och länge som möjligt. I första hand tryggas tjänsterna i anslutning till medborgarnas utkomstskydd i samarbete med de övriga aktörerna, bankerna, myndigheterna och organisationen för försörjningsberedskap.

Varma har en återhämtningsplan i anslutning till datatekniska störningar samt en beredskapsplan som godkänts av styrelsen och som kompletteras av mer detaljerade planer som tagits fram av funktionerna. Beredskapen samordnas av en beredskapsgrupp, som består av cheferna för de centrala funktionerna.

Gruppen ansvarar för utarbetandet av beredskapsplanen och dess medlemmar sörjer för utarbetandet och uppdateringen av andra planer som anknyter till störningssituationer och beredskapsplanen (bl.a. återhämtningsplan, säkerhets- och räddningsplan samt evakueringsplan) och anvisningar i anslutning till dessa samt för hanteringen av störningssituationer, beredskapsåtgärder och uppbyggandet, administreringen och testningen av reservsystem. Dessutom ansvarar beredskapsgruppen för att erfarenheter av branschspecifika övningar beaktas i bolagets verksamhet. Medlemmarna i beredskapsgruppen sörjer inom sitt eget ansvarsområde för att planera verksamheten under exceptionella förhållanden, bygga upp reservsystem och testa dessa, tillgängliggöra uppdaterade uppgifter och säkerställa förvaringen av uppgifterna.

Under exceptionella förhållanden finns betydande risker bland annat i anknytning till

  1. utbetalningen av pensioner
  2. finansieringen av pensionerna och hanteringen av likviditeten
  3. tidtabellen för ibruktagandet av nödvändiga processer vid exceptionella förhållanden
  4. bankernas system, systemen för handel med placeringar eller samhällets övriga infrastruktur
  5. arbetspensionssystemets funktion, dataförbindelserna eller samordningen inom branschen
  6. funktionen hos program eller nätverk på eget ansvar, serviceproduktionens kontinuitet
  7. motpartsrisker och avtalens giltighet i exceptionella förhållanden samt
  8. tillgången till information i början av krisen.

Varma deltar i finansbranschens verksamhetsövningar tillsammans med de övriga pensionsanstalterna, försäkringsbolagen, bankerna och aktörerna inom finansbranschen.

Intern revision

Den interna revisionen verkar enligt de principer som finns fastställda i yrkesstandarderna för intern revision. Intern revision innebär oberoende och objektiv utvärdering, kontroll och konsultering som utförs för att stödja uppnåendet av organisationens mål genom produktion av utvärderingar och utvecklingsförslag som gäller riskhanteringen och den övriga interna kontrollen. Den interna revisionens ställning i organisationen, uppgiftsområden, ansvar och behörighet finns fastställda i instruktionen, som har godkänts av styrelsen. Revisionsobjekten bestäms i den årliga revisionsplanen, som efter behandling i ledningsgruppen och revisionsutskottet godkänns av styrelsen. Iakttagelser vid revisionen rapporteras till bolagets ledning, revisionsutskottet och styrelsen. Den interna revisionen är placerad direkt under verkställande direktören.

Myndighetstillsyn

Varmas verksamhet regleras förutom av lagar och förordningar även av Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Finansinspektionen tillställs regelbundet samt på begäran uppgifter och utredningar som myndigheten begär. Tillsynsmyndigheten utför i enlighet med sin uppgift olika granskningar bland annat i anslutning till bolagets förvaltning, solvens, placeringsverksamhet och operativa risker.