Varma - Årsredovisning 2012

Arbetspensionssystemet

Ett trovärdigt pensionssystem bygger på tillräckligt höga pensionsförmåner och en hållbar finansiering. Arbetspensionssystemets betydelse är uppenbar när man dryftar frågan hur den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott ska täckas på lång sikt. Arbetspensionsfonderna och deras avkastning samt längre arbetskarriärer är avgörande när det gäller att möta de krav som den åldrande befolkningen ställer på ekonomin. I mars 2012 ingick arbetsmarknadsorganisationerna ett arbetskarriäravtal, enligt vilket regeringen i augusti samma år föreslog ändringar av deltidspensionen och den förtida ålderspensionen. I och med dessa ändringar antas den förväntade pensioneringsåldern stiga med 0,1 år. Lagändringarna trädde i kraft i början av 2013.

Fram till 2012 har de arbetspensionsförsäkrade inom den privata sektorn fått ett pensionsutdrag en gång per år. Från och med 2013 skickas pensionsutdraget bara vart tredje år. I Varmas webbtjänst kan de försäkrade även i fortsättningen kontrollera hur mycket pension de har intjänat varje år.

I samband med 2012 års arbetskarriäravtal förband sig arbetsmarknadsorganisationerna att förhandla om en pensionsreform som träder i kraft senast 2017. Målet med pensionsreformen är ett ekonomiskt och socialt sett rättvist pensionssystem. För att precisera målsättningarna inleddes en utvärdering av 2005 års pensionsreform och dess effekter samt behovet av vidare åtgärder. Därtill har en internationell bedömning av Finlands pensionssystem gjorts av två experter på uppdrag av Pensionsskyddscentralen.

Trepartsberedningen av ändringarna i arbetspensionslagstiftningen ämnade att gynna konkurrensutvecklingen fortsätter under ledning av Social- och hälsovårdsministeriet i enlighet med regeringsprogrammet. I slutet av september nådde man i trepartsförhandlingarna överenskommelse om införandet av en så kallad bolagsvis omkostnadsdel och ramvillkoren för denna.  Den bolagsvisa omkostnadsdelen uppmuntrar de enskilda arbetspensionsbolagen till att effektivisera sin förvaltning och öka konkurrensen. Förhandlingarna om regleringen av arbetspensionsbolagens arbetshälsotjänster fortsatte under året. Även den förvaltningslagstiftning som gäller arbetspensionsanstalterna ska ses över. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgiften att utveckla ett försäkringsläkarsystem. Utvecklingsprojekten ledde inte till någon ny lagstiftning under 2012.

Reformen av solvensregleringen inom arbetspensionssystemet för den privata sektorn fortsatte under Social- och hälsovårdsministeriets ledning. I början av 2013 trädde en ny lag i kraft. Syftet med lagen är att stärka de privata arbetspensionsanstalternas risktolerans genom att verksamhetskapitalet och utjämningsbeloppet slås samman till en buffert som kallas solvenskapital. Samtidigt preciseras beräkningen av solvensgränsen, och förutom placeringsrisken beaktas också försäkringsrisken. Den nya lagen möjliggör nästan samma risknivå och därmed även samma avkastningsmöjligheter för arbetspensionsanstalternas placeringsverksamhet som den temporära reglering som infördes i samband med 2008 års finansmarknadskris och som gällde fram till slutet av 2012. Reformen av solvensregleringen fortsätter.

År 2012 uppgick den genomsnittliga ArPL-avgiften till 22,8 (22,4) procent av lönerna, varav löntagarens andel var 5,15 (4,7) procent för personer under 53 år och 6,50 (6,0) procent för personer äldre än så. FöPL-avgiften var 22,50 (21,6) procent av den fastställda arbetsinkomsten för personer under 53 år och 23,85 (22,9) procent för äldre. Arbetspensionsavgiften höjs stegvis under åren 2012−2016 med sammanlagt 2,0 procentenheter till 24,4 procent. Höjningen är större i början och fördelas jämnt mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. År 2013 sänks den genomsnittliga avgiften emellertid med 0,4 procentenheter för att upplösa utjämningsbeloppen.

Avkastningskravet på ansvarsskulden bestod av fondräntan på 3,0 (3,0) procent, avsättningskoefficienten för pensionsansvar och aktieavkastningskoefficienten. År 2012 var avsättningskoefficienten i genomsnitt cirka 0,34 procent och aktieavkastningskoefficienten 15,10 procent. Som ränta på de äldsta återlånen, försäkringsavgifterna och vissa andra poster används beräkningsräntan, som fram till slutet av juni uppgick till 3,25 procent och därefter till 4,0 procent.