Varma - Årsredovisning 2012

Det ekonomiska läget

Krisen i euroområdet och på finansmarknaden gick in i ett lugnare läge under 2012 till följd av Europeiska centralbankens och de övriga centralbankernas kraftiga penningpolitiska åtgärder. Mot slutet av året blev det lättare för vissa problemländer att få kredit. Finansieringssystemet för euroområdet är alltjämt skört, och en bankunion planeras som bäst för att förebygga framtida strukturella problem inom banksektorn.

Klyftan mellan de svaga och de starka medlemsländerna i euroområdet är dock fortfarande djup. Centralbankerna har med sina åtgärder köpt tid för strukturella reformer i medlemsländerna. De flesta länderna har inga stimulansåtgärder kvar att ta till, och även de starka euroländerna blir tvungna att strama åt den offentliga ekonomin. Ett fungerande finansieringssystem är ett måste för att åtgärda problemländernas skuldbördor med hjälp av den ekonomiska tillväxten och för att skapa en hållbar grund för denna tillväxt. Utvecklingsekonomierna är alltjämt världsekonomins viktigaste tillväxtmotor. Även de har lidit av avtagande tillväxt, eftersom de är beroende av sin export. De positiva riskerna i världsekonomin hänför sig till den ekonomiska återhämtningen i USA och Kina.

Utvecklingen på placeringsmarknaden skiljde sig avsevärt från det realekonomiska läget. Centralbankernas åtgärder sporrade placerarna till att ta större risker, och aktiekurserna steg mot slutet av året. Avkastningen på ränteplaceringar förbättrades i sin tur av att räntenivån sjönk och riskmarginalerna för företagslån minskade. Den striktare regleringen medför vissa lönsamhetsutmaningar inom banksektorn, vilket kan leda till att villkoren för kreditgivning skärps och att krediterna blir dyrare.

Varma fokuserade på att nå ett bra resultat i placeringsverksamheten trots det kärva marknadsläget. Aktiv riskhantering inom placeringsverksamheten och en stark solvens är viktiga prioriteringar, och bolaget satsar också på att fortsättningsvis effektivisera sin verksamhet.

Realekonomin gick tillbaka i Finland och euroområdet. Tillväxten i efterfrågan i världsekonomin dalade, vilket återspeglade sig kraftigt i exportvolymerna. Både de utländska och de inhemska investeringarna i de finländska företagens produktionskapacitet var anspråkslösa. Konsumenternas förtroende försvagades, men den inhemska efterfrågan hölls på en skälig nivå. Nyheterna om uppsägningar och permitteringar duggade tätt under årets lopp i Finland. Arbetslösheten förvärrades emellertid inte i lika hög grad som den ekonomiska tillväxten försvagades. Detta beror på att befolkningens åldersstruktur har förändrats och på att den potentiella arbetskraften inte ökar i samma takt som tidigare.

De ekonomiska möjligheterna och riskerna för Finlands del ligger i att vårt land är beroende av sin export. En stark konkurrenskraft på exportmarknaden är avgörande för en liten och öppen nations ekonomiska tillväxt och möjlighet att finansiera sin välfärd. Finland behöver nya konkurrensfördelar i takt med att näringsstrukturen förändras. Ser man till exportpriserna har Finlands konkurrenskraft försvagats, framför allt i förhållande till våra viktigaste konkurrensländer Tyskland och Sverige. Finlands andel av exportmarknaden har också minskat.

Finlands ekonomi står inför följande strukturella utmaningar: de offentliga utgifterna ökar kraftigt och utbudet på arbetskraft försvagas i takt med att befolkningen blir allt äldre, och dessutom håller industriverksamheten på att sina i vårt land. Den rådande krisen forcerar den ekonomiska strukturomvandlingen på ett sätt som är svårt att kontrollera. Tillväxten inom exportefterfrågan avtar, investeringarna sinar och utbudet på arbetskraft försvagas. Allt detta tär på ekonomins tillväxtpotential. Finlands konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt är beroende av en bättre produktivitetsutveckling, framför allt när det gäller offentliga tjänster.