Varma

Placeringsrisker

Med marknadsrisk avses fluktuationer i placeringsobjektens värde. Den största marknadsrisken är aktiernas marknadsrisk. Andra marknadsrisker är ränterisken, valutarisken och risken för förändringar i fastighetsvärdet. Ränterisken kan realiseras som en prisrisk, en återbetalning av kapital i förtid kan realiseras som en omplaceringsrisk.

Med inflationsrisk avses en nedgång i egendomens realvärde eller realavkastning.

Med kreditrisk avses den risk för förluster som hör samman med motpartens oförmåga att svara för sina förbindelser.

Med likviditetsrisk avses att kassaflödet inte motsvarar förväntningarna. En risk utgör också de placeringar som inte alls eller endast med betydande förlust kan omvandlas till pengar. Vid likviditetshanteringen ska även åtaganden beaktas. Likviditetsstörningar i banksystemet återspeglas även i Varmas likviditet.

Med modellrisk avses riskerna i samband med riskmätningarna. Vid mätningarna måste man i samband med kalkyleringsmetoderna samt kalkylmaterialet göra antaganden och förenklingar, och dessa kan avvika från verkligheten. Värderingen av placeringarna kan också vara förknippad med risker, och placeringarnas värden är delvis tillgängliga med en viss fördröjning.

Hanteringen av placeringsrisker regleras bland annat av beräkningsgrunderna samt reglerna om täckning och solvens. Riskhanteringen inom placeringsverksamheten går ut på att fastställa en godtagbar risknivå för olika placeringsslag inom de ramar som styrelsen ställt upp och att kontinuerligt mäta riskerna enligt valda metoder (olika mätare som används inom riskhanteringen, marknadsinformation och marknadsanalyser, dataprogram), jämföra riskerna med den godtagbara nivån och rapportera om dessa. Till riskhanteringen hör också att placeringsportföljen anpassas för att upprätthålla rätt förhållande mellan risker och avkastning. Ansvarsskuldens natur och dess avkastningskrav beaktas i planeringen av placeringarnas varaktighet och likviditet.

I den av styrelsen fastställda placeringsplanen bestäms bland annat följande:

  • allmänna betryggande målsättningar för placeringar
  • allmänna principer för placeringsverksamhetens inriktning
  • målen för placeringarnas avkastning, spridning och likviditet
  • grunderna för användningen av derivatavtal samt
  • principerna för valutarörelsen.

Styrelsen tar minst en gång om året ställning till bolagets verksamhetsmiljö och utvecklingsutsikter, riskerna i samband med bolagets placeringar i fråga om värdeförändring, förväntad avkastning, trygghet och valutarörelse samt till bolagets risktolerans när det gäller placeringar på kort och lång sikt. Styrelsen ger samtidigt en bedömning av solvensställningens utveckling.

Placeringsportföljens grundallokering, som anges i den av styrelsen fastställda placeringsplanen, bestämmer grundnivån för totalrisken i placeringsportföljen. Portföljen kan avvika från grundallokeringen i placeringsplanen inom ramen för separat fastställda allokeringsgränser.

Ambitionen är att maximera placeringarnas förväntade avkastning på vald totalrisknivå, så att placeringarna ger största möjliga avkastning i den mån risktoleransen det medger. För de olika tillgångsklasserna och -slagen har man ställt upp aktivriskmål inom vilka man genom aktiv placeringsverksamhet eftersträvar en bättre avkastning än marknadsindexet. De marknadsrisker som fallit ut, aktivriskerna samt intäkterna av den aktiva placeringsverksamheten följs upp och rapporteras regelbundet inom placeringsfunktionen.

Placeringsbeståndets struktur enligt tillgångsklass samt de olika tillgångsklassernas avkastning för 2013 presenteras i noterna.

De noterade aktieplaceringarna fördelade sig regionalt enligt följande:

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201331.12.2012
mn €%mn €%
Amerikanska aktier2 20219,01 26514,8
Europeiska aktier2 79924,21 88122,0
Aktier från övriga områden1 24310,71 15713,5
Finländska aktier5 33446,14 26449,8
Noterade aktier11 579100,08 567100,0

De direkta fastighetsplaceringarna fördelade sig efter användningssyfte enligt följande:

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201331.12.2012
mn €%mn €%
Bostäder63917,168517,3
Affärslokaler90724,397624,6
Övriga lokaler42511,444211,2
Industri och lager49513,252813,3
Kontor1 27234,01 33033,6
Direkta fastighetsplaceringar3 739100,03 961100,0

Lokalbeståndets vakansgrad var 5,3 (6,2) procent.

Obligationerna fördelade sig efter kreditklassificering enligt följande:

Riskför-Riskför-
delningdelning
31.12.201331.12.2012
mn €%mn €%
AAA3 42037,03 86041,1
AA5295,77848,3
A1 59017,22 20923,5
BBB eller sämre1 71518,61 27213,5
Ingen klassifiering1 97821,41 48115,8
Övriga poster00,0-206-2,2
9 232100,09 400100,0

Lånebeståndet indelat enligt säkerheter anges i noterna under punkten Lånefordringar.

Vidare beaktas samhällsansvarsprinciperna i allokeringen av placeringarna samt ägarstyrningsprinciperna, där bland annat gedigen förvaltning och verksamhetens transparens är viktiga kriterier vid valet av inhemska och utländska företag som placeringsobjekt.

Marknadsrisken i samband med placeringarna, främst aktierna, utgör den största risken för resultatet och solvensen. VaR-talet (Value-At-Risk), som mäter totalrisken i Varmas place-ringar, uppgick i slutet av 2013 till 1 118 (1 076) miljoner euro. Talet anger största möjliga nedgång i placeringsbeståndets marknadsvärde vid normala marknadsförhållanden under en månad med 97,5 procents sannolikhet. Det s.k. CVar-talet (Conditional Value at Risk), en term som beskriver det förväntade värdet av förluster som överstiger VaR-talet, uppgick till 1 334 miljoner euro.

Placeringarnas totalrisk anpassas till bolagets risktolerans så att bolagets solvensställning inte äventyras. Maximirisknivån dimensioneras så att solvenskapitalet efter en värdeminskning på 25 procent i de noterade aktieplaceringarna och en del av hedgefondsplaceringarna ligger på en nivå som överstiger minimikapitalkravet (=1/3 av solvensgränsen) med minst ett belopp som motsvarar VaR-talet, dock alltid minst på solvensgränsen. Därtill beaktas även de begränsningar som gäller för olika placeringsslag vid beräkningen av täckningen av ansvarsskulden.

Placeringarnas olika maximigränser anges som separata riskgränser i placeringsplanen. Spridningen av placeringsportföljen bygger på en allokering som beaktar tillgångsklassernas avkastningskorrelationer.

Placeringsriskerna minskas och elimineras bland annat genom att

  • sprida placeringarna på olika tillgångsslag och objekt
  • analysera placeringsbeståndet och -objekten
  • undvika riskkoncentrationer
  • begränsa andelen onoterade värdepapper
  • tillämpa betryggande säkerheter
  • tillämpa försiktig värderingspraxis
  • samordna tillgångar och ansvar
  • utnyttja derivat
  • tillämpa tillräckliga och rättidiga övervaknings- och uppföljningssystem samt
  • minimera motpartsriskerna.

Placeringsfunktionen följer upp de riskgränser och beslutsbefogenheter som anges i placeringsplanen både före och efter uppdragen. Dessutom följs förutom analyserna av placeringsmarknaden även bland annat placeringarnas duration, klassificering och likviditet. För fastigheternas del beaktas bland annat tekniska och lägesrelaterade risker.

Nya placeringsinstrument som till sin avkastnings- och riskprofil avviker väsentligt från de instrument som för närvarande ingår i bolagets portfölj behandlas i placeringskommittén och presenteras också för styrelsen innan de tas i bruk. Den realiserade risken i anslutning till placeringsinstrument som i fråga om avkastnings- och riskprofil avviker från sedvanliga placeringsinstrument analyseras regelbundet, och på basis av dessa analyser bestäms för placeringsinstrumenten en solvensklassificering enligt den verkliga risken.

Tabellen nedan visar hur intäkterna i bokslutet och solvenssiffrorna skulle förändras om aktiekurserna och fastighetsvärdena sjönk och räntenivån steg:

Inverkan
InverkanRäntenivåInverkan
VärdeAktiekurser+1 %Fastigheternas
31.12.2013-30 %proc.enhetvärde -10 %
Solvenskapital9 140 mn €5 406 mn €8 725 mn €8 709 mn €
% av ansvarsskulden31,6 %19,1 %30,1 %30,1 %
i förhållande till solvensgränsen2,2 ggr1,5 ggr2,1 ggr2,1 ggr
Avkastning på placeringarna, %9,0 %-3,4 %7,8 %7,8 %

Centralt i täcknings- och solvensreglerna är kravet på spridning av placeringarna. När solvensgränsen beräknas och de tillgångar som täcker ansvarsskulden förtecknas ska placeringarna klassificeras i solvenskategorier. Reglerna förutsätter också att derivatfullmakterna i euro och den tillåtna maximiförlusten definieras samt att derivatavtalen klassificeras i avtal som minskar risken och andra avtal än sådana som minskar risken. Varmas största enskilda företagsriskposition är aktieinnehavet i Sampo Abp med ett marknadsvärde på 1 594 miljoner euro.

Styrelsen beslutar om grunderna för användningen av derivatavtal och grunderna för placeringarnas solvensklassificering. Den ansvariga direktören för placeringsfunktionen ger förslag och verkställande direktören fattar beslut om riskklassificeringen av placeringar och den oavhängiga placeringsriskhanteringsfunktionen ger ett utlåtande om förslagen. Solvensklassificeringen ses över regelbundet. För styrelsen sammanställs en oavhängig uppföljningsrapport om iakttagandet av klassificeringsgrunderna, användningen av derivatavtal och dess inverkan på solvensgränsen.