Varma

Den låga räntenivån återspeglades i ränteplaceringarna

Ränteplaceringarna stod vid årets slut för 28 (31) procent av Varmas placeringsportfölj och hade ett marknadsvärde på 10,6 miljarder euro. Placeringarna bestod av statslån, olika företagsobligationer, placeringar på penningmarknaden och lånefordringar – huvudsakligen ArPL-lån.

Avkastningen på Varmas ränteplaceringar var 1,2 procent. Ränteintäkterna uppvisade en tudelad utveckling. Avkastningen på lånefordringar och företagslån var god i förhållande till räntenivån. I fråga om statslånen tyngdes avkastningen dels av den valda strategin att hålla sig till skuldebrev emitterade av stater med bästa kreditvärdighet, dels av att de långa räntorna steg under året.

Inflationen har hållits på en högre nivå än den rådande räntenivån, vilket gör det svårt att uppnå en positiv reell avkastning på ränteplaceringarna. Om räntenivån stiger är också risken stor att ränteavkastningen blir negativ.

Varma fortsatte med sin försiktiga risktagningspolitik i fråga om statslån och koncentrerade sina placeringar på lån emitterade av stater med bästa kreditvärdighet. Andelen statslån bland placeringarna minskades till 10 procent, och avkastningen på dessa var -1,8 procent. Den konservativa placeringspolitiken försvagade intäkterna. Krisen i euroområdet lugnade sig under 2013, och de italienska och spanska räntorna, som tidigare varit höga, fortsatte att sjunka.

Avkastningen på företagsobligationer hölls på en relativt bra nivå, 3,0 procent. Varma lyckades bra med risktagningen, eftersom motsvarande indexavkastning låg nära noll. Andelen företagsobligationer minskade till 14 procent under året.

God avkastning på ArPL-lånen

Lånefordringarna består huvudsakligen av ArPL-lån till kunder. ArPL-lånens andel av placeringarna minskade under 2013 från 7 till 5 procent, i och med att efterfrågan på nya lån minskade och gamla lån amorterades. Avkastningen var god, 3,3 procent, och klart högre än den allmänna räntenivån.

Räntan på ArPL-lånen är bunden till den räntenivå som gäller för de europeiska staterna, och säkerheten för lånen utgörs huvudsakligen av bankgarantier.